Vi börjar dagen med vår citron juice i poolen samtidigt som jag ser en enorm gräshoppa vandra uppför glasräcket.
Javier åker och jobbar vid 11 och jag stannar i soffan, vill inte bränna mig, uppe på pooldäcket Så stannar i skuggan.
Äter en fantastisk ceviche till lunch, njuter verkligen medan jag uppdaterar min blogg.
Njuter till fullo när en man springer in och säger att det brinner på hotellet. Han rusar nerför trappan men jag som hamnar bakom hans storväxta fru som går så sakta i trapporna får nästan panik. Hon är så långsam och jag kommer inte förbi. Redan en våning ner är det fullt med rök. Vi har ingen aning om var det brinner eller hur mycket. Hemskt att säga det men vill nästan ge henne en knuff. Ser knappt en meter framför mig, röken är så tät och vi är 6 våningar upp 🙁 Och det blir bara värre desto längre ner vi kommer. På våning tre är äntligen trapporna bredare och jag kan springa förbi henne. Det läskiga är att jag förstår nu på tex flygplan att det är människor som är egoistiska som gör att andra brinner inne. De vill ha med sin resväska eller annat som stoppar upp.
Väl nere på markplan är röken så tät att jag andas genom min handduk. Och jag lämnade Los Angeles för att slippa katastrofer och jordbävningar 🙂 Ute på gatan så kan man se att pulvret från brandmännen lämnat ett spår överallt.
Så branden var inte stor, personalen på hotellet stoppade den innan brandbilarna kom, men det var ett hötak så därav all rök. En kvinna på 2:a våningen (en transvestit från Amerika) hade rökt en marijuna cigarett vid klockan 15.30!! Och bara slängt ut den från balkongen. Den hade landat på hötaket som inom sekunder tagit eld och hela hotellet var fullt med rök, så läskigt. Hon/han fick betala 2000kr i böter och blev sen kickad ut från hotellet, man kommer billigt undan i Mexico 🙂 När röken lagt sig så går jag med bultande hjärta upp till poolbaren igen, vilken vecka, två jordbävningar och nu en brand. Men fortfarande läskigt att hade det varit en allvarligare brand så hade jag inte hunnit ut på grund av den egoistiska kvinnan framför mig 🙁
På kvällen när Javier kommer tillbaka från jobbet berättar jag om dramat under dagen och vi gör oss fina, tar en drink i takbaren och njuter, så vackert och bartendern är underbar. Går till en Mexikansk restaurang som varit här i evigheter, måste ju gynna de individuella små restaurangerna också och de gör en grym table-side guacamole. Japp och ni ser samma hötak/halmtak som tog eld på hotellet bakom huvudet på vår servitör, det brinner snabbt!
Väldigt trevlig kväll men Javier somnar vid klockan 10.30 och jag är inte ens trött så medan han sover njuter jag av ett glas vin på balkongen.